I början av hösten berättade en kollega om sin favoritmössa som hennes hund hade gett sig på. Hon undrade om jag skulle vilja kolla på den för att se om jag trodde att den skulle kunna gå att laga. Hon beskrev det som att det var ett hål, men riktigt så här illa trodde jag nog inte att det var...
Den blev liggandes för jag var mitt i annat och hon konstaterade att det ändå inte var möss-säsong, men förra veckan tog jag fram den.
Jag hade tänkt köpa ett matchande garn, men jag hade hittade lite här hemma som jag tyckte var tillräckligt snarlikt.
Jag la upp så många maskor som jag tyckte saknades i resåren, stickade från mudden och uppåt och sydde sedan fast det i maskorna som sitter på stickan på den övre bilden. Eftersom det var lite lovikkastuk på garnet så gick det bra att sy och fästa i garnstumparna utan att de gled iväg och lite gick att gömma mellan fodret och det stickade.
Visst, i efterhand kunde jag varit lite mer noggrann med masktätheten, resåren jag stickade blev lite högre men jag blev ändå nöjd och framförallt blev hon som ska ha den nöjd och glad.
Fodret sydde jag fast som det var, med hundtugg och allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar